Paavo Tynell på toppen av framgången?

10210827_fullsizeDå man följer med återförsäljningsmarknaden av design och lampor blir Paavo Tynell (1890-1973) snabbt ett bekant namn. I år har det funnits till salu ett rekordantal lampor – enbart på moderna auktioner närmare 200 stycken. Lamporna har sålt som smör i solsken och många rekord har slagits. Vad handlar det egentligen om?

För det första har Paavo Tynell blivit bekant hos publiken just pga. av fantastiska försäljningspris. För det andra, har museiutställningarna och publikationerna kring dem gett samlarna mer information, förbättrat den vägen utbudet och försäljningen. För det tredje finns det en stor efterfrågan utomlands – som förklaras av det banbrytande arbete han själv gjort 1930-50-talet.

Marknadsmekanismen fungerar så att prisbildningen balanserar utbudet och efterfrågan. När kulmen nås korrigeras priset till dagens värde. Bra exempel är börshandelns och fastighetsmarknadens prisnoteringar. Under det senaste decenniet har utbudet på lampor formgivna av Tynell varit litet och efterfrågan stor eftersom priserna har stigit. Undrar i detta läge om det stora antalet Tynell formgivna lampor gör att priset nått sin högsta nivå?

screen-shot-2016-11-02-at-12-29-46
Screenshot från Google

 

Lite fakta gällande vår återförsäljningsmarknad berättar att det finns statistik över försäljningar sedan 1979 och att det finns väldigt lite forskning kring ämnet antik, design och konst. Då man ser på siffrorna kan man snabbt urskilja olika tidsperioder. Under den s.k. casino ekonomin var finländsk konst av gamla mästare storsäljare. Under toppåren 1988 och 1989 såldes omkring 2,000 arbeten per år med ett genomsnittspris på närmare 30,000 euro (konverterat penningvärde från mark). Det har också varit tider omkring milleniet till omkring året 2008 då ryska föremål fullkomligt revs ur händerna. Tyvärr finns det ingen tillförlitlig fakta kring de försäljningarna. Försäljningstopparna har följt stora världsekonomiska svängarna. Gällande casino ekonomin var penningmarknadens frigörelse och för den ryska boomen EUs fria marknad och världsekonomins utveckling bidragande orsaker. Antik, design och konst är inga förnödenhetsvaror utan närmast lyx objekt.Intresset för moderna och design-föremål har vuxit stadigt hela 2000-talet på bekostnad av det klassiska. Världsekonomin har i sin tur bromsat in. Köparnas smak och tycke har med lite överdrift ändrat från Pekka Halonen och Berndt Lindholm till lampor av Paavo Tynell och keramik av Birger Kaipiainen.

img_7161
Thoms Luoma/Hagelstam hänger upp lampor från Tervahovi i Uleåborg

Ringde upp min tidigare kollega intendent Dan von Koskull på Bukowskis och frågade honom om vad som kunde tänkas ligga bakom Tynells stora popularitet? Han tyckte att de är efterfrågade eftersom de inte är unika och de har tillverkats i tillräckligt stora mängder, men ändå inte massproducerats.

Om man sätter fokus på mängden lampor på marknaden kan man notera, att året 2013 fanns det omkring 30-50 lampor till försäljning och året 2016 fanns det till salu omkring 150 lampor endast på kvalitetsauktionerna i huvudstadsregionen. Om man ännu adderar antikaffärernas försäljning och direktförsäljningen kan man bara gissa sig till mängden. Men man kan alltså notera att det har funnits på marknaden de senaste två åren markant fler objekt pga. av goda försäljningsresultat. Som ett praktexempel på försäljning kan nämnas Kinema-lampan som klubbades på Hagelstam i december 2015 för 44,000 euro.

Hävdar att den fungerande marknaden och de fina prisnoteringarna samt det arbetet som Paavo Tynell själv gjorde i tiderna har banat för framgång. Tynell och Taito Ab inledde samarbete redan på 1930-talet med de ledande arkitekterna i landet. Taito Ab annonserade regelbundet i Arkitekt-tidningen. Alvar Aalto beställde lamporna till biblioteket i Viborg och till Pemar sanatorium och arkitekten J. S Sirén lamporna och beslagen till Riksdagshuset av Taito Ab. Det mest betydelsefulla var, att Paavo Tynell deltog redan i ett tidigt skede i planeringen av lamporna för de kommande byggnaderna och började samarbeta med bl.a. Erik Bryggman, Erkki Huttunen, Pauli Blomstedt och Aarne Ervi. Under toppen av karriären tillverkade Taito Ab lamporna till nästan alla nybyggen i landet. Officiellt blev Taito Ab en del av Idman ab året 1954. Men man vet att företagen samarbetade redan på 1930-talet då Idman levererade Taito-lampor till det nya posthuset i Helsingfors året 1938.

 

Med facit på handen kan man säga att samarbetet med Aarne Ervi var av stor betydelse. Paavo Tynell kom in på den amerikanska marknaden året 1948 då Ervi använde hans lampor i utrymmen av New York Finland House och Taito Ab fick ha utställning där. Detta ledde till beställningar för såväl privatpersoner som officiella inredningar. T.o.m. FN:s generalsekreterare har lampor formgivna av Tynell i sitt arbetsrum. Paavo Tynell har alltså varit redan länge känd i USA och detta torde bidra till den stora efterfrågan av hans lampor. Det återstår att se hur länge framgången håller i sig? Eller om ens den största framgången ännu är nådd?

Bilder: Bukowski och egna arkiv

Mera om Paavo Tynell kan läsas här http://www.paavotynell.org

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s