CHAMPAGNE – BUBBLANDE GLÄDJE

Champagne är en dryck som är ett begrepp i sig. Man sammankopplar champagne ofta med bl.a. festligheter, lyx, ceremoni att döpa fartyg, njutning och vinstens jubel. Då man funderar på en champagnebjudning så är det kanske inte dryckens historia som yppar sig först i tankarna. Utan kanske man i stället funderar på vilket är det regelrätta glaset och sättet att avnjuta denna ädla dryck.

image-image
Bild: Pol Roger

Officiellt får man kalla en dryck för champagne då den har genomgått en andra jäsning och producerats i Norra-Frankrike i regionen Champagne.

Man kände till metoden, att tillverka vin där redan på 800-talet. Man vet också, att ärkebiskopen av Reims i ett brev rekommenderade vin som botemedel för en kollega som kände sig krasslig. Det lokala vinet var på den tiden pressat ur Pinot Noir-druvor och var saftig och ljusröd i färgen.

screen-shot-2016-12-28-at-22-01-06
Bild wikiart/ Alphonse Mucha

Solkungen Ludwig XIV sägs ha avnjut champagne dagligen i hela sitt liv. Det betydde att regionen Champagne fick en god inkomst, som i sin tur orsakade avund i den sydligare regionen Burgund. Missnöjet var så stort, att risk för inbördeskrig stod nära i över hundra års tid.

 

Drycken i den nuvarande formen, har förädlats under en lång period, förbättrats av många tekniska påfund och finesser. Till en början var champagne inte ens mousserande, eftersom producenterna gjorde sitt yttersta för att avlägsna den naturligt uppkommande egenskapen, då man ansåg att bubblande drycker förbrukades enkom av promiskuösa och snobbistiska individer. Engelsmännen gillade dock mer drycken med brusande karaktär och de deltog oavsiktligt i att vidare utveckla drycken med sina praktiska åtgärder. I England utvecklades bl.a. mer stadiga flaskor och man kände till konsten att tillsätta socker i vinet för, att få det att skumma. Vin var värdefull importvara och man var tvungen att lära sig nya tekniker för att kunna lagra produkten. Till en början kände man inte till jäsningsprocessen eller fakta om jäst.

Då det gäller historisk fakta om champagne, har den helnyktra munken Dom Pierre Pérignon (1638-1715) fått anseende som uppfinnaren. Han fungerade som förvaltare av klostret Hautsvillers och koncentrerade sig på att öka klostrets vinodlingsareal samt på att utveckla tillverkningsprocessen. Pérignon utvecklade en skörde- och pressmetod genom vilken man kunde pressa klar must ur mörka druvor. Dessutom kombinerade, och blandade han olika viner och druvarter, samt separerade druvsafterna från första och andra pressningen, på ett sätt som fortfarande är gällande. Munken Pérignon reformerade bl.a. tappning av vin på flaskor, källarförvaring, kapsylering, odling av vinrankor, gödsling av dem m.m.

Konungen Ludwig XV främjade utvecklingen genom att stifta lagar som uppmuntrade uppsvinget. Året 1728 hävde han lagen som förbjöd buteljering av champagne och året 1735 befäste han regler om flaskans storlek, form och längden på kapsylen samt att den skulle fästas med en tråd i flaskan. Den bubblande drycken fick ett allt större fotfäste i nattlivet i Paris och lockade entreprenörer till branschen. Året 1733 övergick Nicolas Ruinart från att ha sålt tyger till att sälja champagne och året 1743 grundade Claude Möet ett champagnehus.

screen-shot-2016-12-28-at-21-44-43
Bild: Maison Ruinart

Rokokons- och upplysningens ideal kulmineras i denna ädla mousserande dryck. Koldioxid gjorde att alkohol absorberades i blodomloppet mycket snabbt och gjorde dem som drack denna bubblande dryck, omgående glada och lustiga. Produktion av champagne var arbetsdryg och dyr. Bara de rika hade råd att dricka den.

Champagne var en kommersiell framgång och producenterna tvingades utveckla mer industriella metoder. Den franska aristokratin ansåg handeln obscen, så de anställde dynamiska tyskar att sköta den delen. Där bland finns namn som fortfarande är kända i detta sammanhang som Bollinger, Delbeck, Deutz, Heidsieck, Krug, Mumm och Roederer.

Den unga änkefrun Nicole Barbe Clicquot-Ponsardin kallad ”den gula änkan” förstod framgången och beslöt sig året 1805 för att fortsätta sin avlidna makes affärsverksamhet. Hon gav produkten en gul etikett, som fortfarande är i bruk. I hennes företag utvecklade man ett träställ kallad le pupitre, som underlättade fällningen. Flaskorna ställdes med halsen neråt och vreds tills man fick fällningen att vila mot kapsylen. När korken avlägsnades tvingade trycket fällningen ut. Underskottet ersattes med en blandning av vin, socker och brandy innan man tillslöt flaskan med en ny kapsyl.

image2-image
Bild: Pol Roger

I början av 1800-talet utgjorde de exploderande flaskorna ett stort problem och de kunde rentav vara livsfarliga, eftersom man inte kände till mängden av jäst och hur den påverkade produkten. Vissa år exploderade nästan hela skörden på grund av detta. Året 1836 lärde man sig att mäta sockerhalten och på lång sikt minskade explosionerna på flaskor till en bråkdel.

På mitten av 1800-talet lärde man sig också, på kundernas önskemål, att minska sockerhalten i drycken. Så föddes den torra champagnen vars ursprungliga varumärken är bl.a. Pommery Brut.

screen-shot-2016-12-28-at-21-11-52
Bild: Reklam

Historiskt levde man en i de starkt industrialiserade Europa ganska fredlig omkring sekelskiftet 1800/1900 innan första världskriget bröt ut. Tiden kallas för ”Belle Epoque” och då sköt champagnens popularitet i höjden. Året 1910 producerades 40 miljoner flaskor champagne. Samma tider började vinlusen förstöra odlingar. Franska regeringen ingrep med territoriella begränsningar. Året 1911 ledde det till champagneprotester som var nära på att eskaleras till inbördeskrig. Av det föddes sammanslutningen för producenter och handlare, som finns fortfarande till.

I sviterna av ekonomiska uppsvinget efter andra världskriget producerades det i slutet av 1950-talet 40 miljoner flaskor champagne. Milstolpen för 100 miljoner buteljer nåddes året 1971 och för 200 miljoner buteljer året 1983. Året 2007 sattes alla tiders rekord, då man producerade 338,7 miljoner flaskor champagne.

cristal_2
Bild: Louis Roederer

Den officiellt äldsta drickbara champagneflaskan tillverkat året 1825 av Perrier-Joët öppnades året 2009.

Också Finland kan skrivas in i den legendariska dryckens historia, då man i juli 2010 bärgade 168 flaskor champagne ur ett vrak som förlist omkring 1800-1830 utanför Åland. De är fortfarande odaterade, men av allt att döma torde de vara producerade av Veuve Cliqcuot, Juglar och Heidsieck. Det kan ännu ta år, innan man kan fastställa exakta dateringen och producenten på dem.

Nuförtiden innehåller en normal flaska 750 milliliter och en magnumflaska 1,5 liter dryck. Den optimala temperaturen för servering är omkring 5-9 grader, då bubblorna och smaken ter sig starkast. Det lönar sig att ställa flaskan liggande i is-bad en halv timme innan den skall serveras, så att mousseringen lägger sig och flaskan kan öppnas med minsta möjliga spill. Glaset kan man välja enligt smak och tycke, men det lönar sig att veta följande:

Vanligtvis serveras champagne ur en strut (flûte à champagne), som ökar den visuella upplevelsen av bubblorna och ökar smaksensationen då minsta möjliga mängden av luft kommer i kontakt med den. Glasmodellen var känd redan på 1700-talet men utvecklades till sin nuvarande form på 1800-talet.

 

På 1830-talet lanserades ett lägre och bredare glas (coupé), som underlättade serverandet för större sällskap. Det sägs att modellen utvecklats från bröstet av Marie Antoinette?!

De låga och breda glaset har traditionellt vädjat till den engelska och amerikanska smaken. Även ryssarna har gillat modellen, men av andra orsaker. De har tyckt att det varit viktigt att få en större mängd dryck i glaset. Ryssarna har dessutom använt den låga modellen i samband med måltider eftersom det lägre glaset inte sticker upp i raden av glas. Ryska glas kan dessutom vara färgade.

 

Experterna anser att det låga glaset inte ger rätta för bubblorna eller aromen.

 

 

Låt oss höja många skålar champagne för hundraåriga Finland!

 

 

Källor:

Sinivirta, Jukka; Elämäniloa ja samppanjaa, Keuruu 1999

Talouselämä 21.5.2015 – Suomalaisten samppanja-löytö ihmetyttää

BBC NEWS Online 20 march 2009, worlds oldest champagne opened

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s