FINLÄNDSKA 1930-60-TALS MÖBLER OCH FORMGIVARE SOM ÄR NU EFTERTRAKTADE

 

Bilder: Bukowskis

I början av 1900-talet började arkitekterna, enligt tidens ideal, planera moderna byggnader. På 1920-talet syntes funktionalismen, dvs funkisen, och förenklad klassicism starkt i nya inredningar. Moderna byggnader, moderna ideal och nya utrymmesproportioner ställde dock nya krav på möblerna. Under dessa tider var det inte ovanligt att arkitekten, förutom själva byggnaden, också ritade den till byggnaden passande inredningen jämte möblerna.

Urbaniseringen, industrialiseringen och det ekonomiska uppsvinget väckte en stark och ökande efterfrågan på serietillverkade standardmöbler. Detta ledde givetvis till, att det på 1920-30-talet föddes många nya företagare. Den unga generationens arkitekter började tillsammans med nya snickare skapa, till den nya arkitekturen passande möbler, för hela folket. I praktiken betydde detta möbel helheter eller enskilda pjäser i olika prisklasser, samt konkurrens om kunder med hjälp av formgivning och teknisk innovation.

Efteråt är det lätt att konstatera att möbelindustrin under 1930-60-talet producerade många möbler, som idag anses som klassiker. På återförsäljningsmarknaden har Arteks och speciellt Alvar Aaltos produktion från 1930-50-talet, redan länge haft hög efterfrågan bland samlare. I denna ledstjärnas kölvatten har av möbeldesign intresserades blickar redan länge även riktat sej mot övrig produktion från det tidevarvet. Problemet har varit knapp forskning och information, dvs brist på källitteratur och fakta. Många varken vet eller inser, att de hemma har en efterfrågad designers verk, eftersom det inte skrivits om dem pga begränsad information. Därför är föremålen inte alltid uppskattade och erbjuds mera sällan till återförsäljning.

 

LappalainenBambino

Ilmari Lappalainen, Bambino. Bild: Bukowskis

I denna artikel kommer tyngdpunkten att ligga i de formgivare, vars produkter intresserar samlare även utanför vårt lands gränser. Formgivarna har arbetat för två olika möbelproducenter; för Asko Oy från Lahtis och för Kervo Snickerifabrik. Dessa två fabriker valdes också för att lokala museer har gjort ett oersättligt arbete med att sammanställa utmärkta publikationer om fabrikerna och deras designers.

För intresserade rekommenderar jag följande, som källmaterial använda, böcker;

Asko – Huonekaluja Lahdesta, Sari Kainulainen ja Päivi Vickholm, Lahden kaupunginmuseo 2016FullSizeRender copy 2

samt

Nykyaikaisia huonekaluja, Stockmannin piirrustuskonttorin muotoilua – Keravan Puusepäntehtaan työtä, Leena Karttunen, Keravan museo 2014FullSizeRender-1 copy

 

ASKO – MÖBLER FRÅN LAHTIS

Möbelfabrikens grundare August Asko-Avonius (1887-1965) var det yngsta barnet i en tio personers familj från Norra Karelen. Först studerade han sej till snickare i Sordavala åren 1905-1907. Under sin gesälltid använde han sej ännu av namnet August Avonius och arbetade bl.a. på Bomans fabrik i Åbo, samt i flere snickeriverkstäder i Sverige. Han grundade ett snickeri i Lahtis år 1918. I början bestod snickeriet av fem arbetstagare och tre motorer, som gav el till maskiner och verktyg. Det visade sej så framgångsrikt, att Avonius lät bygga en fabrik år 1923 på Vuoksenkatu i Lahtis nära järnvägen. Tack vare stark tillväxt utvidgades fabriken även åren 1928 och 1930.

Man började fundera på ett mer tilltalande och originellt namn än Lahden Puusepänverstas. Som namn valdes Asko, eftersom företaget grundats på Asko-dagen (6 september) 1918. År 1931 tillade August Avonius Asko-namnet i sitt efternamn. Asko-Avonius möbelfabrikens produkter har sedan dess varit kända under namnet Asko.

Modiga investeringar och klara mål styrde företaget från en liten snickeriverkstad till landets största möbelfabrik. Asko-möbler, vid sidan av andra inredningsartiklar, såldes i vårt lands största städer som Uleåborg, Åbo, Helsingfors och Tammerfors.

Mässor inom möbelbranschen visade sej vara ett effektivt sätt att introducera produkterna till den stora publiken. I stormässan som ordnades i Helsingfors mässcentrum år 1935, planerades Asko-avdelningen av Maija Heikinheimo. På 1930-talet ansåg man inte att information om formgivarna befrämjade försäljningen, så den utelämnades. I början av fabrikens verksamhet arbetade där bl.a. Eevert Toivonen, Gurli Johansson, Annikki Hyvärinen (senare Tapiovaara), Antti Salmenlinna, Birger Hahl, Harald Honkanen, Walter Rumantsev, Ilmari Lappalainen och Ilmari Tapiovaara.

Ransonering och råvarobrist under krigstiden försvårade verksamheten. I vinterkrigets bombningar förstördes Asko-fabrikens förråd. Fabriken togs delvis till inkvarteringsbruk och produktionen omsadlades för försvarsmaktens bruk. Fabrikens egen planeringsverksamhet sattes i is. Efter freden tillfrisknade verksamheten och efterfrågan växte. Försäljningen påverkades också av de evakuerades inflyttning.

På 1950-60-talet växte fabriken med fart. Expansion, förnyande av maskiner och den rationaliserade produktionen gjorde fabriken till Nordens största. Som bäst fanns det över 40 affärer runt om i landet.

På 1950-talet ersattes hela möblemang med enskilda möbler. Konverterbara hyllor, praktiska möbler på hjul, fåtöljer och bäddsoffor var ändamålsenliga och med hjälp av dem kunde man utnyttja bostadskvadraterna bättre. Askos inredningsarkitekter inredde även skolor, caféer, sjukhus och andra allmänna utrymmen.

I den internationella möbelmässan i Köln år 1958 deltog Asko med Tapio Wirkkalas rytmfanerbord och Nikke-stol. På samma mässa år 1966 presenterades på Askos avdelning även Eero Aarnios designade av glasfiber tillverkade Åskbollen – det internationella genombrottet var ett faktum. Tapio Wirkkala, Ilmari Tapiovaara och Eero Aarnio var redan då internationella stjärnor.

WirkkalaNikke

Tapio Wirkkala, Nikke-stol. Bild: Bukowskis

 

Till fabrikens mindre kända formgivare, som det också lönar sej att bekanta sej med, hörde:

Olli Borg (1921-1979)

Borg, som blev färdig från Konstindustriella institutet år 1947, arbetade som  Askos permanenta designer under några år på 1950-talet. År 1956 planerade han bland annat Askolette-kollektionen, tillsammans med Ilmari Lappalainen. Han återvände till företaget och ledde kollektionens vidareutveckling åren 1963-1966. Arbetet gjordes då i samarbete med Jussi Peippo. Utgångspunkten  för Olli Borgs planering var främst tekniskt och formen uppkom därefter.

Fåtölj nr 2490, som kallades Rondo, är från år 1964 och den gjorde Borg i samarbete med Mauri Laatikainen.OlliBorgRondo nro2490

Olli Borg och Mauri Laatikainen: Fåtölj 2490  med namnet Rondo

 

 

Ilmari Lappalainen (1918-2006)

Lappalainen var snickare till yrket. Han blev färdig inredningsarkitekt år 1947 och började som praktikant på Asko. Bortsett från ett par år gjorde han hela sin karriär i Askos tjänst och blev pensionerad därifrån år 1978. Utgångspunkten för planeringen var bekvämlighet och ryggens välmående. Han har planerat bl.a. länstolarna Rex, Columna, Bambino och Pulkka.

LappalainenPulkka

Ilmari Lappalainen; Metall Pulka. Bild: Bukowskis

 

Ilmari Tapiovaara (1914-1999)

Tapiovaara blev rekryterad till Asko så gott som direkt från skolbänken. Före det hade han hunnit arbeta som praktikant på Le Corbusier-kontoret i Paris och skriva artiklar för Helsingin Sanomat. Hans karriär som konstnärlig ledare för Asko förblev kort. Samarbetet fortsatte ändå under årtionden, då Tapiovaara fungerade som utomstående designer för företaget. Asko tillverkade på licens pinnstolar som hette Fanett, Mademoiselle och Crinolette. Dessa stolmodeller tillverkades även i bl.a. Sverige, samt i små finska fabriker. Samarbetet med Tapiovaara var viktigt och moderniserade Askos image.TapiovaaraFanett

Fanett-stolar av Ilmari Tapiovaara. Bild;Bukowskis

AulisLeinonentarjouluvaunu3980

Bild: Bukowskis

Aulis Leinonen (1932-1994)

Aulis Leinonen var Askos designer på 1950-60-talet. Han utformade möbler även för allmänna utrymmen. Han har designat serveringsvagnen, för Tapio Wirkkalas brickor tillverkade i rytmfaner, Tammukka-möblemanget och Ananas-stolen.

Jussi Peippo (1933-1982)

Peippo var först anställd av Asko, men blev senare freelance designer. Han var med om att planera Askos avdelningar i Köln mässan för åren 1962 och 1964. Han deltog också i stora projekt, som i inredningen av Hotel Rossija. För Asko har han designat bl.a. Tectonia matgruppen samt Alli-möbeln.

Olavi Lieto (1919-2005)

Olavi Lieto verkade som Askos konstnärliga ledare under åren 1950-1955. Han var med om att förnya fabrikens kollektioner. Han designade åt Asko Vappu-fåtöljen, Anja-möbeln och stolen med modellnummer 2010.OlaviLIetotuoli2010Olavi Lieto, stolar modell 2010. Bild: Bukowskis

 

KERVO SNICKERIFABRIK OCH STOCKMANNS RITKONTOR

År 1908 grundade Klaus M. Peltonen, som arbetat som snickargesäll på Iiris-fabriken i Borgå, med fem arbetskamrater en snickarverkstad som fick namnet Kervo Snickerifabrik. Företaget hamnade i ekonomiska svårigheter år 1916 och direktör Peltonen fortsatte sin verksamhet ensam. År 1919 blev Stockmann Oy fabrikens huvudägare.

Produktionen expanderades och moderniserades. Man anskaffade nya maskiner samt ugnar för virkestorkning. Stockmann marknadsförde att de börjat med egen möbelproduktion. Företagets egna ritkontor ansvarade för möblernas formgivning. Som ledare anställdes till en början arkitekt Harry Röneholm, som efterträddes av Werner West. Under Wests ledning arbetade i ritkontoret bl.a. Einari Kyöstilä, Margaret Nordman, Olof Ottelin, Olavi Hänninen och Olle Filén. Under 1950-talet ritades möbler även av Marita Mörck-Schultz, Maija Taimi, Edsel Pihl, Antti Selin, Svea Winkler och Stig Sallamaa.

Produktionen bestod av enklare och finare möbler. Med dem inreddes såväl privata bostäder som hotell, klubbutrymmen samt affärslokaler. De enklare möblerna lämpade sej för serieproduktion, men finare möbler gjordes som handarbete.

Företagets produkter presenterades första gången på en mässa, som ordnades i Gardets manege år 1927. År 1929 ställdes Werner Wests designade dokumentskåp ut i Barcelonas världsutställning. Redan på 1930-talet exporterade fabriken till utlandet. Alvar Aalto planerade Finska paviljongen till den stora världsutställningen år 1937 och från Stockmann deltog Werner West och Margaret Nordman med möbler tillverkade i valnötsträ. I världsutställningen i New York år 1939 ställdes Werner Wests och Margaret Nordmans designade, av ljust trä tillverkade möbler, ut.

År 1938 byggdes i Kervo en tilläggsdel till Snickerifabriken och Orno Oys bruk. Förutom möbler tillverkade fabriken bl.a. symaskinsbord och radiolådor.

Materialbrist under kriget ledde till ransonering. Produktionen av stilmöbler förbjöds.

Fabriken fusionerades med Stockmann år 1940. Verksamheten tillfrisknade snabbt efter kriget.

Den första möbelmässan efter kriget ordnades år 1949 i Mässhallen, dit Olof Ottelin planerade Stockmanns avdelning. Arava-finansieringen, som möjliggjorde bostadslån med låg ränta, hjälpte under återuppbyggnadstiden produktionen av små bostäder och förändrade samtidigt på möbeldesignen. Olof Ottelin presenterade på denna mässa inredningen för ett mindre Arava-hem.

Möbler tillverkade i Kervo snickerifabrik såldes i stora mängder till hem och allmänna utrymmen.

Det är värt att bekanta sej närmare med följande Stockmanns ritkontors designers:

Harry Röneholm (1892-1951)

Röneholm studerade vid Ateneums Konstförenings ritkontor och vid Konstindustriella Centralskolan. Innan han blev chef för Stockmanns ritkontor åren 1919-1923, arbetade han på Armas Lindgrens arkitektbyrå och fungerade som Nordiska Kompaniets möbeldesigner. Röneholm var med om att organisera den första möbelmässan i vårt land år 1927, samt vårt lands avdelning på världsutställningen i Barcelona år 1929. Han gjorde den längsta karriären som verkställande direktör för Finsk Mässa under åren 1930-1951.

Einari Kyöstilä (1892-1981)

Den helsingforsfödda Kyöstilä gick yrkesskola och arbetade till en början som snickare. Han studerade sej till möbeldesigner och fick fast anställning på Stockmanns ritkontor, där han arbetade åren 1919-1946. Han har deltagit i flere mässor och mottagit pris åren 1927, 1931 och 1944 av Konsflitföreningen i Finland. Einari Kyöstiläs kändaste möbelmodeller är Aino, Hanna, Veikko och Torni. Han står bl.a. för inredningen i Restaurang Kosmos på Kalevagatan.

Einari kyöstilä

 

 

Bild Bukowskis

 

Werner West (1890-1959)

West studerade vid Konstindustriella Centralskolan. Innan han blev anställd vid Stockmanns ritkontor som chef, hann han arbeta för bl.a. Nordiska Kompaniet i Moskva, Hemslöjds AB Pirtti, samt för AB Hemflit. Han planerade inredningen bl.a. till Hotell Torni, Svenska Teatern, Restaurang Elite, Restaurang Motti och till den finska ambassaden i London. Werner West har fungerat som utställningsarkitekt i Världsutställningar, i Milanotriennalen och på nationella mässor och utställningar från 1920-talet ända till sin död. Han hann också formge möbler för Wilhelm Schaumans fabrik.

WWforStockmann

Werner West. Bild: Bukowskis

 

Olof Ottelin (1917-1971)

Efter att ha avklarat studierna vid Konstindustriella Centralskolan, arbetade helsingforsaren Olof Ottelin som möbeldesignare för Sopenkorpi Oy och för Mobilia AB. Därefter arbetade han på Stockmanns ritkontor, först som chef och till slut som inredningsavdelningens konstnärliga ledare. Ottelin har skapat många möbelhelheter och möbelmodeller som t.ex. Alfa, Astra, Corona, Delta, Duetto, Ellipsen, Pompadour, Kvarto, Majoren osv. Användarvänlighet och måttlig enkelhet har varit väldigt modernt och sådana möbler har Ottelin skapat.

OlofOttelin

Olof Ottelin.  Bild: Bukowskis

 

Margaret T. Nordman (1898-1981)

Nordman, också hemma från Helsingfors, gick Konstindustriella skolan. Från Arttu Brummers byrå flyttade hon till Stockmanns ritkontor på 1920-talet och arbetade där ända till år 1963. Hon var medlem i Finlands Konstindustriförbund Ornamo och designade möbler till mässor och världsutställningar. Anna, Atlantic och Elvi är hennes kända modeller.Margaret Nordman

 

 

Margaret T. Nordman

 

Intresset för dessa designers verk är stort. Leena Karttunen från Kervo museet berättar, att intresset även är internationellt.

 

 

Översättning: Indira Wrede

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s